Nachtstück, Op.36 No.2 En poetisk skildring av en döende man, författad av Mayrhofer. Sången har uppenbara mytologiska undertoner och en tydlig ”Sturm und Drang” profil. Nachtstück är genomkomponerad till formen och kan upplevas som ett musikdramatiskt verk i miniformat. Sången publicerades 1825 men skrevs redan 1819. I en genomkomponerad sång följer musiken ett kontinuerligt växlande …
Månatliga arkiv: mars 2021
Biografi – Bild 20
Ave Maria, Ellens dritter Gesang, Op. 52 No.6 Ellens dritter Gesang är en tonsättning med text ur Walter Scotts dikt The lady of the Lake. I Lars Arnells svenska översättning heter dikten Sjöfröken. Titeln till trots är texten helt fristående från bönen med samma namn. Sången, som Schubert tonsatte 1824, har kommit att kallas Ave …
Biografi – Bild 19
Du bist die Ruh Op.59 No.8 Stycket är ett av de mest sångmässigt krävande, där texten ger associationer till en bön utan att ha uttalade religiösa förtecken. Sången är briljant i sitt starka emotionella uttryck och representerar den romantiska stilen med stilrena minimalistiska variationer i dynamik och harmonik, som återfinns i både piano- och sångstämma. …
Biografi – Bild 18
Appens första urval av Lieder Gretchen am Spinnrade, D.118, Op.2Gretchen, besatt och olycklig av kärlek till den falske Faust, gestaltas av en dramatisk sångstämma och ett målande pianoackompanjemang. Sången stegras och tonerna i pianot upphör när Gretchen minns Fausts kyss men återtas med genial kompositorisk teknik när Gretchen återvänder till spinnandets monotoni och sina sorgsamma …
Biografi – Bild 17
Schuberts Lieder. Lieder torde beskrivas som kammarmusikens minsta subgenre, komponerade för det privata, intima sammanhanget. Sexhundra Lieder är det som eftervärlden minns mest av Schuberts skapande. Liedergenren var en utveckling av den tyska sångtraditionen. Många samtida tonsättare skrev sånger eftersom det fanns en efterfrågan i salongsmusikens sammanhang. Schubert tillförde pianostämman en roll som illustrerar dikten …
Biografi – Bild 16
Slutet. Under 1827 förde han ett sporadiskt umgängesliv och var ofta dyster. Han komponerade bland annat den ödesmättade sångcykeln Die Winterreise. Sommaren 1828 försämrades hans tillstånd. Han flyttade till landet utanför Wien till sin bror Ferdinand, men den fuktiga luften där förvärrade ytterligare hälsan. Efter en period blev han något friskare, men från och med …
Biografi – Bild 15
Den sista tiden. 1823 vände lyckan då Schuberts hälsa hastigt försämrades. Han pendlade mellan livsglädje och depression och drevs av ett rastlöst skapande. Det spekulerades kring hans diagnos då förändringar i sinnesstämningen och problem med synen, i kombination med törst, kunde sättas i samband med diabetes. Biografer kopplar detta till den då vanligt förekommande syfilisinfektion …
Biografi – Bild 14
Schubert och Schubertianerna. Vännerna var mycket viktiga både för privatpersonen Schubert och för hans karriär. De så kallade Schubertianerna bestod av andra musiker, poeter, målare samt inflytelserika borgarfamiljer där han umgicks. De ställde hem till förfogande, öppnade salongsdörrar och ordnade förbindelser med förläggare och interpreter. Stommen i vänkretsen var barndomsvännen Josef von Spaun, Frans von …
Biografi – Bild 13
Schubert i societetens salonger. Det var en politiskt orolig och reaktionär tid. Napoleonkrigen rasade i Europa. Societeten samlades kvällstid i slutna sällskap i medlemmarnas hem och höll så kallade salonger. I dessa diskuterades politik och det var mycket populärt att bjuda in musiker som underhållning. Schubert introducerades i det borgerliga sällskapslivet runt 1820 och blev …
Biografi – Bild 12
En dag ur Franz Peter Schuberts liv. Schuberts vardag följde tämligen likartade rutiner. Med några få undantag tvingade hans ekonomi honom att stanna i Wien. Han komponerade frenetiskt mellan klockan sex på morgonen och tidig eftermiddag och var då i princip okontaktbar. Därefter besökte han något kafé för att dricka kaffe, röka och läsa tidningar. …